ingen stjärna på att blogga?
hm, nej det ar jag nog inte. Har varit ganska lat och inte ens pallrat mig in pa bloggen sen forra inlagget. Men nu ska det uppdateras lite hade jag tankt.
En hel del har hant sen sist. Jag har hunnit med en hel del utflykter och resor, och ibland till och med lite aventyr.
Den 6:e mars akte jag och Jingjing till Lancaster for att spana pa amishfolk. Kandes dock mest som att vara pa safari och leta efter manniskor. Resan dit borde ha tagit ca 1 timme, men vi korde galet fel och kom fram 3 timmar senare. Men vi hade solsken och humoret var pa topp. Har kommer lite bilder:
Dagen efter besoket hos Amish akte jag och Vicky for att halsa pa Sigi. Var foredetta granne som bytt familj och nu bor i norra Philadelphia nara New Jersey. Vi besokte hennes skola som ar Princeton University. Det var riktigt najs att traffa henne igen efter 3-4 manader.
Senare drabbades Philadelphia av sommarfeber. Redan i mars var det dags for oss att knalla runt i shorts och linne. Det blev manga lata dagar i solen, utflykter till stan och annat mys.
Tva av mina tyska snyggingar:)
Vi kakade middag i en tysk restaurang, det gillade jag och Tenna aven
om vi ar skandinaver.
Jag hittade mig en ny musse pigg troja:) 5 dollar pa South Street,
inte helt fel det.
Efter en vecka eller tva av sommarvarme, insag nog Gud eller vaxthuseffekten att andra pa sig. Helt plotsligt fick vi sta ut med normalt mars vader. Det kom lite som en chock for oss alla och oturligt nog lagom till min resa till huvudstaden Washington. Tva dagar spenderade jag dar med tva kinesiska vanner. Vi vandrade manga mil (kandes sa iaf), och fick se mycket.
Abby och Jingjing, har kakar vi kinesisk mat. Alltid gott :)
Washingtonresan var riktigt bra! Vi fick se mycket och det ar helt otroligt vilken vacker stad det ar. Det var helt klart en upplevelse att se alla monument, sa galet stort. Jag vill varmt rekomendera en trip till Washington!
Washington hjalpte mig ocksa att losa mysteriet om "Fader Abraham" laten. Jag har alltid trott att dom syftat pa Abe i Bibeln, men inte fick han fyra soner inte. Han fick en sa vitt jag vet, Isak. Men efter att googlat Abraham Lincoln kom det faktiskt fram att denna mannen fick fyra soner, alltsa ar det honom man sjunger om. Det sorgliga ar dock att bara en av hans soner nadde vuxen alder. Denna sonen fick inga barn, sa darfor inga attlingar till Lincoln sorgligt nog.
Han var en stor man denna Lincoln iaf, han stod upp for rattvisa och jamnstalldhet. Han kampade for slavarnas befrielse och gjorde mycket gott. Det ar sa man far gashud nar man laser om honom. En bra man skulle jag vilja saga.
Detta var allt for denna gangen. Jag ska forsoka bli lite battre pa att blogga, som sagt forsoka, om jag lyckas aterstar att se. Vill ni ser fler bilder fran mina resor sa har jag lagt ut dom pa facebook for alla er som hanger dar.
Pussokram:)
Lea, hejdå
Lea, en av mina kara vanner har i Amerika bestamde sig for att aka hem till Tyskland igen.
Vi kom hit samma datum, satt i samma klassrum pa au pair skolan och har umgatts i stort sett varje dag sedan dess. Flickan ar saknad!
New York äventyr 28 feb
For en vecka sedan bestamde jag och Vicky oss for att aka in till New York for att traffa tva av hennes tyska kompisar. Jag sag riktigt mycket fram emot dagen, eftersom jag bara varit i New York en gang tidigare.
Det blev dock inte riktigt som det var tankt.
Jag forsov mig ordentligt och vaknade nar bussen gick fran Philadelphia. Bara att ta sig in till stan tar 20 minuter med tag. Jag var sa fruktansvart irriterad nar jag vaknade och insag att jag forsovit mig. Har har jag bott i Amerika i fyra manader och inte forsovit mig en enda gang, och sen ska det sjalvklart handa nar det ar nagot roligt pa g! Irriterad och arg bestammer jag mig for att aka i alla fall. Jag hade redan betalt pengar for resan och inte ville jag slanga dom i sjon.
Jag tar taget in till Philly for forsta gangen sjalv, hittar bussen jag ska aka med, och nar jag ska visa upp mitt bokningsnummer till bussen visar det sig att jag skrivit upp fel nummer. Killen pa bussen ger mig ett telefonnummer jag kan ringa for att fa det ratta numret, jag ringer, ingen svarar. Killen ar schysst nog att lata mig aka med i alla fall. Glad for det var jag.
Bussen till New York tar tva timmar och jag sussar gott tills det ar dags att stiga av. Jag landar mitt pa manhattan och plockar fram telefonen for att sla en pling till Vicky som redan ar dar. Ingen svarar, jag ringer 1-2-3, ja, t o m 4 ganger, ingen svarar. Lite smatt i panik borjar jag fundera pa vad jag ska ta mig till om hon aldrig kommer svara. Mitt i en stor stad, helt sjalv, utan karta, utan att veta var jag ar. 10 langa minuter gick och Vicky ringer antligen upp, snacka om lattnad.
Hon hanvisade mig till tunnelbanan och sa hur jag skulle aka, livradd satter jag mig pa tunnelbanan och hoppas pa att jag ska komma ratt. Och tro det eller ej, men jag kom ratt. Val framme vid hallplatsen gar jag till narmsta tobaksaffar och koper mig en karta. Den lotsar mig sedan bort till Little Italy och Chinatown dar jag moter upp Vicky med kompisar. Jag var helt skakig nar jag val traffade dom, inte trodde jag att jag skulle fixa resan helt sjalv. Det tog hela dagen for mig att smalta resan, under tiden strosade vi rundor pa New Yorks gator och sag en massa. Smakprov pa det vi sag foljer nedan.
Pa Broklyn Bridge
Herr Washington stotte vi ocksa pa
Flickorna jag spenderade dagen med, fran vanster: Charlotte, Vicky
och Francine
Det var en spannande dag som sagt, helt klart en dag jag sent glommer. Aven om jag tror jag behover lite mer distans till den for att verkligen kunna skratta at det.
Men till alla er som planerar att ta sig till en ny stad, sa har jag ett hett tips: Kop karta!
