framtiden

Ligger har pa golvet och njuter av en kall cola, kan det bli battre? Kom nyss hem fran Starbucks dar jag varit med Lea och Christina. Vi stack innan det stangde idag, det har nog aldrig hant innan. Vi hade mycket att prata om, allra mest om framtiden och vad som kommer nar det ar dags att aka hem. Det vi alla har gemensamt nu ar att vi ar sjukt taggade infor framtiden och helst vill paborja den nu. Kanns ganska mycket som att man star och stampar pa samma stalle. Ens schema ser mer eller mindre likadant ut. Det ar inte samma utmaningar langre och man vantar pa att ens riktiga liv ska borja. Mitt ''liv'' kommer forst borja nar jag kommer hem till Sverige och gor nagot av mitt liv. Ungefar sa kanns det nu.
Pa sondag ska vi traffas i bokhandelns cafe och googla, planera och skriva ansokningar. Eller dom ska gora det. Jag ar ganska saker pa vad jag vill och at det behover jag inte gora sarskilt mycket nu. Far val sitta och lira Farmville eller nagot:P Min plan for framtiden ar inte spikad, men med stor sannolikhet kommer jag att arbeta som engelska larare pa gymnasiet. Det hade varit riktigt roligt. Dar stoter man nog pa utmaningar hela tiden, plus att man far vara pa en skola:) Tjena, vad jag saknar att ga i skola assa! Ni tycker sakert jag ar konstig, men snacka om att jag blir sugen pa att plugga nar jag ser folk med feta bocker pa cafeerna.
Nasta vecka ska jag faktiskt borja pa college har. Det ska bli roligt. Ska lasa engelska (oral communication) och ''Women in Literature''. Det ska bli spannande att se hur dom kommer lagga upp det. Jag kommer fa en intensiv var, med heltidsarbete och tva kurser igang samtidigt. Men det fixar sig nog. Engelskan kommer jag bara att lasa under 8 veckor, medan den andra kursen haller pa hela terminen.
Livet flyter pa bra har maste jag saga aven om det blir mycket samma saker hela tiden. I sondags var jag dock pa mitt andra kyrkobesok och blev faktiskt inbjuden till en cellgrupp av nagot slag. Dom traffas bara var fjarde eller sjatte vecka, vilket ar en bra tidsintervall for mig med mitt oregelbundna arbete. Det ar en grupp pa unga vuxna som traffas,vilket kanns roligt. Helt plotsligt har jag gatt och blivit vuxen? Nar hande det kan man undra?
Jaja, tiden rullar pa och jag forsoker gora mitt basta for att ta till vara pa den pa basta mojliga satt.
Ses

Skypekalas och IKEA

Idag var det skype med familjen och IKEA med Sarah och Romi


Dagen borjade mycket bra. Jag fick en bra pratstund med familjen hemma i Sverige, hann t o m en snacka lite med Johan. Det ar skont att kunna prata av sig lite ibland. Om tre-aringar som fortfarande har blojor, pappor som inte lyfter ett finger, brander och allt annat som iaf jag kanner att jag behover prata av mig om.
Efter det stack jag och tva andra au pairer (tva som jag faktiskt nyss lart kanna) till IKEA. Dar blev det rakmacka, prinsesstarta och godis inhandling:) Kopte dock inte sa mycket, har fortfarande mycket godis kvar sen jul. Men det ar alltid trevligt med IKEA.
Imorgon blir det kyrkbesok nr 2. Det ska bli spannande. Det blir samma kyrka som forra gangen, en baptistkyrka som ligger ca 10 min harifran. Dom var valdigt trevliga och omhandertagande forra gangen sa jag hoppas pa detsamma imorgon.
Kollade igenom lite bilder nyss, tankte lagga upp lite bilder fran sista tiden jag hade hemma. Hall tillgodo!
Zara: ''Ida varfor har du aldrig anvant trojan sa har innan?''



SnyggJohan i Snyggskjorta



Sista syjuntan, dock inte alla narvarande



Sista maltiden tillsammans passade vi pa att vara snygga



Som sagt, sista maltiden passade vi pa att vara snygga



Ja, snyggheten talar for sig sjalv har med



Andra var snygga pa riktigt.



SnyggNellie



Pa kastrup i vantan pa incheckningen



Sista bilden jag tog innan jag lamnade Europa:)


Alla bilder ar tagna under mitt sista dygn i Sverige (forutom de pa kastrup). Da fattade jag inte alls vad jag gett mig in pa. Att inte traffa nagon av alla dessa alskvarda manniskor pa ett helt ar, det ar ganska svart att forsta.
Men om sisadar 9 manader sitter jag aterigen och kakar med er, da blir det middag, syjunta och filmkvall pa en och samma gang. Det ska jag fixa:)

Saknaden..

Ibland ar saknaden stor
Ibland ar den mindre
Nar trottheten kommer, kommer oftast ocksa saknaden tatt darefter. Det ar inte alltid latt att vara langt hemifran. Man saknar de sma enkla sakerna. Om jag vill ringa pojken min, maste det planeras och allt som heter kommunikation med de dar hemma ar sa mycket svarare nu an vad det var da. Vilket ar logiskt, for jag ar ju trots allt pa andra sidan atlanten. Men jag tackar Gud for skype, msn och mejl. Annars hade ni nog undrat om jag levt vid det har laget.
Men jag vill att ni alla ska veta att jag tanker pa er mycket, bade pa pojken, familjen och alla vanner. Facebook ar bra pa att paminna mig om att ni fortfarande finns. Det ar ocksa roligt att se att folk laser bloggen med jamna mellanrum. Maste ju betyda att jag inte ar riktigt bortglomd an.
Dagen for min hemfard ar ganska langt borta, ca 9 manader kvar. Jag har nastan klarat av en fjarde del, och det kanns riktigt bra.
For varje dag som gar, ar vi en dag narmre att fa aterforenas. Jag langtar sa tills jag far fira midsommar pa Ralle, jul hemma, nyar med ungdomarna i kyrkan och alla andra hogtider och lagtider som finns:)
Jag ser fram emot den 19e oktober 2010, da kommer jag. Jag ska se till att ta med mig manga kramar i mitt bagage sa att det racker gott och val till alla:)
Jag tanker som sagt pa er, och jag onskar er ett riktigt gott och harligt nytt ar!

bilddags

Jag sitter har och bladdrar igenom mina bilder fran Vermont. Jag tog verkligen inte manga, men nagot ska ni val fa se.
Jag vill ju ge er ett litet smakprov pa Vermont. Kan tillagga att jag inte sag mycket. I princip all min tid spenderades i huset dar jag passade tvillingarna. Men ni kan fa se snon och ett mindre berg som heter Anton Mountain som vi hade utsikt over fran vardagsrummet. Sa hall tillgodo:

Borta bra, men hemma bast, och hemmahemma annu mer bast..

Tillbaka fran Vermont..

Ja, vad ska saga om min vecka i Vermont. Hmm, jag jobbade 90% av tiden, natterna inraknade. Som ni kanske forstar sa kanns det ganska bra att vara hemma igen. Jag var otroligt trott nar vi kom hem igarkvall. Jag sov inte ordentligt nagon natt eftersom en av flickorna har borjat med nagot nytt, att vakna och skrika flera ganger varje natt. Inte alls roligt. En natt var jag upp hos henne 3-4 ganger, och fick bara nagra timmars somn. Jag jobbade mycket mer an vad jag borde ha gjort. Enligt Cultural Care far jag bara jobba 45 timmar varje vecka, jag tror jag jobbade dubbelt sa mycket, minst. Det basta med resande veckor, dar man jobbar 24/7 ar att lonen blir darefter ocksa. Denna gangen fick jag dubbelt betalt, och da kanns det ganska okej att jobba mycket. Men jag var ganska sugen pa att aka hemhem ett tag for att jag var sa trott. Men nu kanns det battre, sa ni far inte tillbaka mig riktigt an.
Vad finns mer att saga om min vecka i Vermont..
Vi hade sagolikt vader. Jag gick runt och nynnade pa ''walking in a winter wonderland'' nar vi var utomhus och lekte. Det var verkligen ett vinterparadis. Det var riktigt kallt, vilket gjorde att vi tyvarr inte kunde bygga nagon snogubbe eller vara ute sarskilt lange at gangen. Men jag njot varje gang, for det var sa skont med friskluft och den alldeles vita snon som nastan rackte anda upp till knana.
Stallet vi bodde pa var barnens farfars ''flickvans'' hus. Riktigt najs hus, kan jag tillagga. Jag hade forestallt mig att vi skulle bo i en timmerstuga men det var inte riktigt vad som vantade oss. Lois, som farfarns ''flickvan'' heter, ar tydligen arkitekt och hon har ritat huset och det var ett modernistiskt hus, om det sager er nagot. For er som kanner Fredrik och Therese sa paminner det mycket om deras hus. Iaf den har kvinnan ar tydligen lite kand, hon har skrivit manga bocker om halsbandsparlor. Later knasigt, jag vet, men hon har flera bocker som ligger ute pa amazon.com.
Nog om Lois. Nar jag jobbade spenderades dagarna i huset tillsammans med flickorna, farfarn, lois och alla andra som inte akte skidor. Det hande egentligen inte alls mycket, mer an det vardagliga. Pa nyarsdagen fick min forsta helt lediga tid. Da slappte familjen av mig i centrum av Manchester (formodligen en by utanfor Vermont) dar det myllrar av outlet affarer. Inte alls illa, kopte mig sjalv en pjamas och lite presenter till folk i Sverige. Efter det bar det av till ishallen. Da akte jag, pojkarna och pappan skridskor. Jag njot varenda sekund. Har nog aldrig haft sa roligt nar jag akt skridskor innan. Pappan var schysst och lat mig stracka pa benen och aka mycket sjalv medan han hjalpte pojkarna. Dom var alla rookies. Jag var mycket battre pa att aka an jag trodde jag var, sa det blev manga varv i rinken. Jag ar riktigt sugen pa att kopa mig skridskor och inlines nar jag kommer hem. Sa sjukt skon kansla att bara glida fram.
Idag sondag, har jag haft en langsam dag. Jag och Vicky stack till ett cafe och fikade i nagra timmar innan vi traffade Lea och Christina for att kaka middag. Kande verkligen att jag behovde traffa lite annat folk an familjen. Familjen ar visst schysst, men man far aldrig riktigt tillfalle att prata av sig och ventilera saker med dom. Det ar alltid en massa barn runtomkring som kraver antingen min eller deras uppmarksamhet. Sa det kandes riktigt bra att traffas och prata av sig.
Nu kommer jag vara hemma i Bryn Mawr pa obestamd tid. Inga fler resor ar inplanerade an vad jag vet. Det kanns riktigt bra, for man blir riktigt trott av att resa samtidigt som man jobbar.
Bilder kommer att komma. Kanske redan imorgon (mandag).
Ha det riktigt bra tills dess:)

A regnet oser ner..

Ja tjena vad det har regnat idag..

Amerikanare ska nog vara varst pa allt, jag har da aldrig sett sa mycket regn innan. Det var floder pa vagarna. Kanske overdriver lite, men dar var kraftiga backar i alla fall. I detta ovader bestamde Vicky och jag oss for att aka till King of Prussia (kopcentret) och shoppa. Jag behovde vinterskor och mellandagsrean lockade ocksa. Tyvarr lockade denna mellandagsrea ungefar halva USA till King of Prussia. Vi var langt ifran ensamma dar.

Efter mycket om och men lyckades jag hitta vad jag behovde till ett mycket bra pris:) Jag kopte mig ocksa ett par joggingskor sa nu har ingen ursakt till att inte borja trana. Det ska bli roligt att komma igang pa riktigt.

Den ursprungliga planen var att aka till Vermont imorgonbitti, men eftersom min vardmamma inte hade tid att tvatta blir det formodligen uppskjutet till mandag. Vilket jag tycker om. Jag ar inte alls sugen pa att aka ivag. Min vardpappas pappa ar dar uppe just nu och han berattade att dom inte har nagon sno och att regnet oser ner. Kanns inte sa lockande att aka dit. Da kan jag lika garna stanna har och umgas med mina kompisar har i regnet:)

Nu till den allvarliga delen..
Jag hade ett samtal med min vardmamma for ca tva veckor sen. Hon berattade att min vardpappa blev av med sitt jobb for ett och ett halvt ar sen. Han lyckades behalla vissa formaner fran sitt forra jobb sasom sjukforsakring och andra livsviktiga saker om man bor i detta landet. Sen dess har han ocksa lyckats fa jobb lite har och dar, och det har gatt bra for honom det senaste aret. De vet dock inte hur framtiden ser ut. Han blev av med sina formaner och familjen stod utan forsakring i en vecka. Som det ser ut nu sa har han inget jobb. Min vardmamma forklarade att han var tvungen att hitta nagot nytt arbete (sjalvklart) och att det kunde innebara en flytt.

Hon sa ingenting om hur dom tanker kring mig dock. Vilket jag inte alls vet hur jag ska tolka. Det kan innebara att allt kommer fortsatta fungera och att jag kommer fa bo kvar. Men enligt mina berakningar sa finns det bara en mojlighet for mig att bo kvar, om min vardpappa far ett nytt jobb. Far han inget jobb, sa vet jag inte vad som hander. Kanske far jag leta ny familj eller sa far jag aka hem. Bada alternativen kanns bade langt borta och inte nagot som jag vill. Jag har det bra har och jag vill att det ska fortsatta sa.

Jag har som sagt ingen aning om vad som hander. Vi far vanta och se.

Nu ska jag borja packa min vaska infor resan till Vermont.

Vi ses

San Fransisco - jul? - tankar

Nu ar jag hemma igen efter en mycket bra men uttrottande resa i San Fransisco



Ja, det var ju nyss jul, laste jag nagonstans. Nagon snackar om tomten och julklappar? Ska man ha julgran? Ata pepparkakor och julskinka? Ar det verkligen dags? Ungefar sa kandes det for mig pa julafton. Utan nagra juldekorationer i huset och dessutom att spendera de sista dagarna innan jul i Californien gor ju att julkanslan var sa langt borta den nastan kan komma.

Men nar jag kom hem den 23e, kunde jag se sno ligga pa marken och kunde skymta ljus i fonstrena. Da forstod jag att det verkligen var jul, och att min jul skulle bli valdigt annorlunda fran alla andra jag varit med om. Ingen familj, ingen julgran, ingen tomte, ingen julskinka och varst av allt inte mammas kottbullar. Jag grat nagra tarar och kande mig ganska liten och ensam. Men sen hande nagot.

Jag tyckte sjalvklart synd om mig sjalv sa pa julafton tog jag bilen och akte ivag till narmsta Bestbuy. Dar kopte jag mig en julklapp i form av the Sims 3 :). I bilen lyssnade jag pa hog musik och sjong med sa hogt jag kunde, stangde sjalvklart av radion sa fort en jullat kom. Men nagonstans borjade jag tanka efter. Vad handlar julen egentligen om? Handlar den om mig? Om min familj? Om julklappar? Nej, inget av alla dessa grejer. Jag kom fram till hur sjalvisk jag varit och kom pa att jag faktiskt hade ett ypperligt tillfalle att gora julen till vad den egentligen borde vara.

Fokuset borde faktiskt vara pa Jesu fodelse. Att Gud faktiskt sande sin ende son for att du och jag ska kunna fa leva tillsammans med honom. Hur sjukt osjalvisk var inte Gud nar han gjorde det. Han gav bort det han alskade mest av allt, sin son. Och har sitter jag och tanker pa mig sjalv, och pa hur ''hemskt'' jag har det. Borde inte min energi istallet ga at till att tacka Gud for att han faktiskt lat Jesus fodas. Och att jag faktiskt kommer fa fira jul alla andra jular av mitt liv.

Ibland maste man forsoka se allt ur ett annat perspektiv, ett perspektiv som ar storre an sig sjalv. Denna insikten gjorde min dag. Nar jag pratade med min familj senare samma dag, kandes det inte alls jobbigt, for jag visste nagonstans att det inte handlade om mig. Det blev som vilken annan kvall som helst. Det later kanske sorgligt men hellre det an att somna i tarar av saknad, vilket ar annu sorgligare.

Jag kanner att USA ar sa sjukt bra for mig. Under tva manader har jag varit har, och jag kanner att jag utvecklats sa galet mycket. Jag inser mer och mer vad livet handlar om, att det finns nagot som ar storre an mig och mitt ego. Har sitter jag i ett stort hus pa en fin gata med massa stora fina hus. Familjen jag bor med tjanar massa pengar, formodligen tillhor dem de 3% rikaste i hela varlden. Men anda kanns deras liv sa sjukt komplicerade och inte alls lyckliga. Att koppla ihop lycka med pengar gar nog inte. Kanske till en borjan, men det ar inte pengar, eller ett hus som gor en lycklig. Du kan ha en stor familj, manga vanner, men livet kan kannas sjukt tomt anda.

Det jag har insett ar att mitt liv handlar inte om mig, det handlar om manniskor i min narhet. Det handlar om vad jag kan gora for dom, inte vad dom kan gora for mig. Det handlar om Gud och evigheten. Evigheten ar sa sjukt stor och vardefull och anda tar vi knappt pa allvar.

Jag vill inte leva ett tomt liv, med massa pengar pa banken och ingen tid over till manniskor i min narhet. Palla karriar nar det finns manniskor som behover hjalp och stod. Hellre gar jag fattig och far spendera mycket tid med manniskor jag alskar. Det ar nar man ar langt ifran alla som inser hur sjukt mycket man alskar, och hur vardefulla alla de stunder man hade tillsammans verkligen ar. Hur garna man hade hangt i Hallen varje dag i veckan, eller hemma hos Johan eller varfor inte bara sitta hemma och umgas med familjen, ata gott och bara vara.

Alla dessa saker langtar jag efter att fa gora igen. Och jag vet nagonstans att ni inte kommer forsvinna, att ni kommer vara kvar om 10 manader nar det ar dags for mig att aka hem. Det gor mig sjukt glad och taggad. Lika mycket som jag langtar efter den dagen kanner jag att jag inte ar fardig har an. Jag har mer att lara och se. Mer att uppleva och annu fler saker jag behover fa perspektiv pa. Jag kommer tillbaka, men inte an:)

Nu blev detta ett langt inlagg, men jag hoppas att det kunde ge er nagot.

Nu vantar nasta resa for mig och familjen da vi ska ta oss upp till Vermont pa sondag. En bilresa pa ca 6 timmar, vilket ska bli saaa roligt:) Det ska nog ga bra hoppas jag.

Ha det bra kara vanner. Sa ses vi om tio manader:)


jul och lite annat

Oj, insag nu att det gatt ca en vecka sen jag skrev har sist. Trodde jag skulle ta mig tid till att skriva mer, men jag gissar att detta kommer bli tidsintervallen.

An sa lange ar julkanslan langt borta. Jag kanner knappt av det alls, vilket ar ganska skont. Om jag hade kannt den hade jag med stor sannolikhet varit valdigt olycklig och bara velat aka hem. Visst kommer det stunder da man garna hade velat fira en riktig jul och allt. Men jag forsoker att inte tanka pa det. Jag siktar pa nasta jul istallet. Da kara vanner, ska jag kla mig i rott och gront hela december, forutom pa lucia da jag tanker kora pa nattlinne och ljus i haret. Mitt rum ska vara fullt av tomtar och snogubbar (borde man satsa pa riktiga?). Jag kommer ata pepparkakor och dricka glogg bara for att det hor till julen och jag ska rulla sa manga kottbullar att Emil i Lonnerberga's jul ser mesig ut. Som sagt, nasta jul, ska bli den basta julen ever. Maste ju kompensera for vad denna julen inte kommer vara.


Helst ska den firas i en san har stuga. Men hemma gar ocksa bra.

For att byta samtalsamne kan jag beratta att jag hade en lugn och fin helg, jag hade hela huset for mig sjalv. Jag utnyttjade det dock inte helt eftersom jag var utflugen den mesta av tiden. Har nog kommit fram till att det nog inte ar min grej att bo sjalv. Det ar ganska skont att folk runt omkring sig alltsa. Men iaf. Jag har hunnit med tva bio filmer med Vicky och Lea:





Bada var val varda att se. Mycket kanslor i bada filmerna dock, men det tycker ida om.

Nu ska jag ut och fika med Lea, see you:)

Antligen ar det bilddags

Nu kommer annu ett efterlangtat inlagg..

Jag kopte mig en dator igar, sa nu kommer forhoppningsvis uppdateringarna dugga tatare.

Tankte lagga upp lite bilder fran den tiden jag varit har. Det har ju trots allt redan gatt en och en halv manad sen jag lamnade Sverige. Det har hant en hel del, men jag maste erkanna att jag varit dalig pa att ta bilder. Men ni far ta vad jag har, sa blir det sakert bra.


Har sitter jag och nagra andra svenska tjejer pa trappan pa au pair
skolan i New York.


Tva riktigt roliga thailandare jag satt bredvid manga lektionstimmar.



Pa vag till New York City

Husen ar ackligt hoga dar. Denna byggnaden lag precis vid Ground
Zero. Jag vet att World Trade Center var bra mycket hogre an denna,
kommer inte riktigt ihag vad guiden sa om de var dubbelt sa hoga, eller
hur det nu var.


Det var har de tva tornen brukade sta. Det var inte sa mycket att se,
men anda en cool kansla att vara dar det verkligen hande. Jag tyckte
att luften kandes dammig dar, vet inte om det var sa eller om det bara
var som jag fick for mig. Men det var anda har det hande, folk sprang
for sina liv, och manga blev begravda i rasmassorna.


Nu ar vi Staten Island farjan dar man kan se frihetsgudinnan. Har ar
jag pa bild med Adela fran Kroatien och Suzana fran Bosnien.


Frihetsgudinnan. Narmre an sa kom vi aldrig. Planerar att besoka New
York fler ganger. En eftermiddag ar helt klart inte tillrackligt!


Blanca fran Mexico och jag pa Staten Island farjan. Coolast i stan:P


Isrinken vid Rockerfeller Center


Pa toppen av Rockerfeller Center. Helt klart en sjuk kansla att se ut
over New York pa detta sattet. Rakt fram kan man se Empire State
Building. Jag rekomenderar alla som besoker New York att ta sig upp
hit, speciellt nar det ar morkt och man ser alla lampor.


Har ar jag och tjejerna som holl ihop under dagen-kvallen. Suzana,
Adela och Blanca. Vi hade ruskigt roligt ihop.


Times Square.


Sista kvallen pa skolan, sista natten med mina rumskompisar.


Sista frukosten innan avfard mot familjen.


Val hemma hos familjen, mottes jag av denna otroligt sota valkomst-
teckning som pojkarna (6-9 ar) hade hjalpts at att mala.


Har ar en bild pa min fina toalett. Rummet ar i kallaren och nastintill
helt ljudisolerat fran resten av huset. Riktigt skont de morgonar nar
man ar ledig.


Annu en toalett bild.


Mitt rum, en obaddad sang, en dorr och en tv.


Jag i min da nya New York troja. Bakom mig kan ni ocksa se mitt stora
fonster, tyvarr ingen vidare utsikt. Men det ar ganska bra for att ha ett
rum i kallaren tycker jag faktiskt.


Den 14e november hade vi en hostfamily event. Dar alla au pairer
presenterade nagot fran sitt land. Har ar jag och tva andra svenskar
framfor vart svenska matbord. Jag bakade chokladbollar, och de andra
hade med sig bade kladdkaka, agg och kaviar, swedishfish, salt
lakrits och kottbullar. Manga var riktigt imponerade av Cherie's flator,
sa aven jag:)


Sigi och Vicky, tva tjejer som jag spenderar mycket av min fritid med.
Sigi bodde granne med mig innan, men ar nu i rematch eftersom det
inte fungerade med hennes familj. Vicky bor i grannkvarteret sa det ar
nara och bra. Har spelar vi bowling efter sakert en timmes vantan.


Bara tjugo minuter harifran ligger ett av USA's storsta kopcenter. Dar
hittade jag denna vackra skapelse.


Efter en affarsresa i Europa kom min vardpappa hem med en present
till mig. Jag blev sa glad, en san liten sak gor sa mycket nar man ar
sa langt ifran alla nara och kara.


Har kan ni se Lea och Christina, tva andra tjejer jag spenderar mycket
tid med. Har har vi precis varit pa en shoppingtur i Philadelphia.


Denna bilden lagger jag upp for filips skull:)

Hoppas att ni ar nojda med bilderna. Det kommer komma fler sa smaningom:)


25 nov

En manad hemifran, och en manad kvar till jul!
Hur ska detta au pair aret sluta?! Ingen aning, men det kanns riktigt bra for framtiden. Jag var lite nervos infor julen tidigare, men nu kanner jag mig ganska lugn faktiskt. Jag och familjen ska ut och resa bade innan och efter jul sa det kommer nog finnas mycket att gora, sa att jag slipper sakna alla dar hemma alldeles for mycket. Min familj ar judisk och firar inte jul, sa till en borjan blev jag lite skraj. Men jag har en kompis har som ocksa bor i en judisk familj, sa vi ska fira jul ihop har vi bestamt:) Det kanns riktigt bra! Tva stackars ensamma au pairer i ett frammande land. Tur att vi har varandra i alla fall:)
I december planerar jag in ett besok pa ikea, maste ju se om dom har svensk julmat! Det ar mitt sista hopp om att kunna fa uppleva detta svenska under som vi kallar julbord. Annars ska jag kopa mig godis och baka lite sa att jag far lite julstamning:) Det ar helt galet! Min vardfamilj kommer inte att pynta huset eller nagonting, inte ens en julgran. Denna julen kommer definitivt inte bli som nagon annan. Det vill jag lova! 
Men jag har en valdigt bra familj. Jag ar grymt tacksam over att fa bo och arbeta har. Visst barnen brakar och jag gor mina sma misstag. Men barnen kan vara dom sotaste ibland och foraldrarna med faktiskt. Min vardpappa kom hem fran en affarsresa i lordags. Han hade varit i bade Boston, London och Kopenhamn. Han lovade att vinka till mina landskamrater pa andra sidan ostersjon. Det roligaste var nar han kom hem, da hade han kopt en lada med Harrod's kakor i till mig fran London. Tror det var 400 g kakor i den, kommer nog ma pyton snart. Men sana sma grejer gor sa mycket for att man ska kanna sig valkommen och uppskattad.
Imorgon bitti ska vi satta oss i bilen for att aka till Rochester New York. Vi ska fira Thanksgiving med min vardmammas familj. Det ska tydligen vara en resa pa ca 7 timmar. Ska bli spannande att se hur det kommer att fungera med de sma tvillingarna. Som tur ar sa har dom dvd i bilen, vilken kommer komma till stor nytta.
Jag saknar er dar hemma. Sjalvklart familjen och Johan mest. Men tjena vad jag saknar kyrkan! Inte vilken kyrka som helst. Var kyrka, var Hallen! Man far ett helt annat perspektiv pa saker och ting nar man ar sa langt ivag. Hallen ar bra och kyrkan ar valdigt bra! Jag kanner mig ackligt taggad pa att komma tillbaka en dag och hjalpa till igen! Det ar en riktigt skon kansla. Det ni gor i Hallen ar sa sjukt bra sa ni fattar inte, kampa pa sa kommer det handa grejer! Jag ber for er och jag langtar tills jag kan joina er igen!
Mest av allt vill jag bara saga att Gud ar god, och han hor bon. Utan honom hade jag inte kunnat gora det jag gor nu. Lita pa honom sa loser de sig! 
Take care, kara vanner! Vi ses!

finally!

Hej gott folk!

Nu kommer det antligen ett nytt inlagg. Sa dar en manad sen jag skrev har sist.

Mest av allt vill jag saga att allt funkar valdigt bra med familjen. Igar fick jag min bil efter ett antal veckor pa verkstaden. Den forra au pairen lamnade valdigt smart alla fonster och takluckan oppen. Min vardmamma markte att fonstrena var oppna och stangde dom, men hon kollade inte efter takluckan. Sen regnade det i 4 dagar, och resultatet blev en valdigt blot och fuktskadad bil. Tur i oturen tackte forsakringen det och framsatena byttes ut och mattorna i bilen ocksa. Sa nu har jag en nastan ny bil invandigt. Det tog nagra veckor, men jag tror nastan det ar vart det.

Nu nar jag antligen har fatt bil ska jag paborja min jakt pa kyrka. Har inte sett till sa manga har, men jag gissar att dom bara gommer sig for mig. Det ska bli sjukt gott att kunna ga till kyrkan igen. Ar ju drygt en manad sen man var dar sist, och jag saknar det sjukt mycket.

Om ni undrar varfor det drojer mellan inlaggen sa beror det pa att jag inte har en egen dator an. Planerar att kopa en sa fort jag kan. Vill dock inte ta forsta basta, vill ju trots allt att den ska halla ett tag, plus att det ar otroligt billigt med datorer har. Sa varfor inte satsa pa en som ar bra da?

Jag tankte att jag skulle ladda upp lite bilder har, men min kamera dog nyss och det funkar tydligen inte nar den ar dod. Sa det far bli nasta gang. Hall ut kara vanner!

Jag har kommit fram till att jag har en valdigt bra familj. Var skeptisk till dom i borjan for att dom verkade sa trevliga. Men sa har efter nastan en manad sa maste dom ju faktiskt vara det. Det finns inte en chans att nagon kan latsas sa lange. Barnen ar sota for det mesta, forutom nar dom far sina utbrott vilket hander lite for ofta. Men dom verkar tycka om mig, bade pojkarna och flickorna vilket kanns bra.

Helgen som kommer ar jag helt ledig vilket kanns valdigt skont. Helgen efter det ar det Thanksgiving. Ska bli spannande att vara med om det. Vi ska aka upp till min vardmammas foraldrar i Rochester New York. Ska bli roligt att komma ivag lite. Dar ska vi stanna i nagra dagar och ha det bra.

En annan rolig och spannande resa som ar inplanerad ar en resa till San Fransico med familjen precis innan jul. Det ska bli valdigt roligt! Ska framforallt bli spannande att flyga i massa timmar med tvillingarna som ar tva och ett halvt. Se hur det kommer sluta. Kanns som att vi inte kommer vara de mest populara resenarerna pa planet.

Just nu sitter jag pa biblioteket har, och nu har jag bara 16 minuter kvar pa min tid. Sa nu maste jag snabba mig att svara pa lite mejl ocksa!

Ha de riktigt bra! Jag saknar er alla!


Antligen ett nytt inlagg:)

Ursakta den langa inlaggstorkan. Jag ska forsoka battre mig. Men eftersom jag inte ager en egen dator sa blir det inte sa ofta.
 
Nu har jag iaf kommit till min familj och bott har i nastan en vecka. Det flyter pa ganska bra tycker jag, och igar innan jag gick och lade mig var jag ganska overens med mig sjalv att jag tycker om min familj. Mamman och pappan ar riktigt schyssta, valdigt sociala och omhandertagande. Men barnen ar inte dom mest lydiga sa det blir ganska mycket ljud ganska snabbt. Tror inte vi har haft en maltid utan att atminstone ett barn blivit utvisad p g a daligt beteende. Men jag sitter mest tyst da, det far foraldrarna ta hand om. Allting handlar om att vara konsekvent, vilket inte ar alla foraldrars starka sida. Jag orkar inte riktigt lagga mig i alltid. Om jag ar ensam med dom, forsoker jag gora mitt basta dock.
Jag har faktiskt fatt lite kompisar i detta stora vida land. Det visade sig att grannen ocksa hade en au pair. Sigi fran Tyskland. Jag traffade henne redan i lordags, hon presenterade mig for nagra andra au pairer och nu har vi varit och fikat 3-4 ganger sen dess. Riktigt skont att fa lite kompisar. Det gor allt sa mycket lattare. Det ar sa skont att komma ur huset ibland.
Familjen jag bor hos ar nog den nyttigaste familjen jag kanner. Seriost jag tror inte det gar att hitta en kaka nagonstans och dom ater verkligen aldrig godis eller tittar pa tv. Ganska intressant tycker jag. Jag lar ju inte ga upp en massa i vikt om jag ater deras mat och ar duktig. 
En stor tabbe som au pairen innan mig gjorde innan hon akte. Var att lamna alla bilfonster och takluckan oppen. Sen regnade det i ett antal dagar. Darfor blev bilen jag skulle lana helt dyblot. Alla mattor ska bytas ut pa mandag, och detta kostar familjen 1300 dollar. Ganska mycket pengar! Men nar jag har tillgang till bil sa ska jag ta mig ner till biblioteket och lana dator och uppdatera mycket oftare. Jag raknar med att skaffa mig en egen dator inom 3-4 veckor. Vi far se hur det blir med det.
Nu blev det ett ganska langt inlagg men det kanske inte gor sa mycket med tanke pa den langa torkan! 
Ha de riktigt bra allihopa! Jag saknar er!

Invandrar-Ida

Nu har jag som sagt invandrat till detta stora och nojjiga land! Kan ju saga att integrationen inte har borjat an, den borjar pa riktigt pa fredag nar alla far traffa sina familjer. Just nu ar vi bara ett gang invandrare samlade pa ett och samma stalle. Ungefar som Rosengard?! Eller Rinkeby?! Jaja, det tradiga ar att det flesta haller sig till sina landskamrater och bara pratar sitt eget sprak (jag ar tyvarr ocksa en av dem). Men jag forsoker vara social och prata mer med de andra nationaliteterna. Det gar ganska bra iaf.

Imorgon (torsdag) ska vi aka in till NYC pa en tour. Det ska bli skoj och se allt pa riktigt. Funderar och starkt pa att skaffa mig en hoodtroja med CC logga pa. Funderar dock fortfarande, gor det isf imorgon.

Jag ar riktigt irriterad pa alla tyskar i min klass. De har seriost ingen respekt nagonstans. De snackar hela tiden, pa sitt sprak ocksa, till och med nar lararen star och pratar och om nagon redovisar. Jag far snart damp pa dom.


Inte nog med det, halva skolan bestar av tyskar. Kanns nastan mer som
att man ar i Tyskland an i USA



Istallet for den feta maten blir det godis, undrar hur det kommer sluta?!

\
Nagra tjejer i min klass som gor ett arbete om barn, tycker personligen
att deras blev riktigt snygg! Tjejen langst till hoger ska bo tio minuter fran
mig. Hon heter Lea och kommer fran Osterrike, vi kommer nog traffas en
del.


Har ar jag och min grupp. Vi gjorde ett arbete om barn mellan 5-6.
Det ar jag, Janine fran Tyskland och Anna? fran Venezuela. Vi hade
lite kommunikationsproblem i var grupp. Tjejen fran Venezuela kunde
knappt nagon engelska, varken forsta eller prata. Men vi lyckades iaf
att gora nagot.

Nu ar klockan halv tio pa kvallen har. Jag ar astrott, sa nu vantar sangen!

Jag aterkommer med fler bilder fran New York!


andra dagen pa skolan

Andra dagen i New York som sagt. Allt kanns riktigt bra. Jag ar lite forundrad over hur latt det ar att skaffa sig nya vanner har. Alla ar jattetrevliga, aven om alla har sovit och atit alldeles for lite.

IDag har vi haft lektioner fran 8:15 till 20:00. Sjalvklart med raster, lunch och kvallsmat emellan. Allt paminner valdigt mycket om teamtraningsskolan. Skillnaden ar att vi inte har PA pa morgonen, sa vitt jag vet ar jag den enda kristna har och maten smakar inte alls lika bra som pa TTS.

Om jag ska forklara smaken pa maken sa kan jag saga att den inte smakar inte nagonting, och skulle den gora det sa ar det sockret som smakar. Ikvall fick vi t ex pasta (drankta i nan slags olja) och fisk! Ganska galen kombination tycker jag, men om man ater det var for sig sa funkar det utmarkt.

Idag fick jag en present av familjen! Sa roligt att jag fick det. Den inneholl bland annat ett presentkort pa New York touren pa torsdag. Sa nu slipper jag betala den, asgott!

Pa fredag kommer jag att traffa familjen for forsta gangen, och tidsskillnaden ar 6 timmar. Ni ligger alltsa 6 timmar fore mig i tid. Sa nu ligger ni alla forhoppningsvis och sover gott i era sangar.

Hoppas att allt ar bra dar hemma. Jag har det bra aven om det ar lite kallt inomhus! Men det ar bara att bita ihop!

Ses,
Ida

Framme!

Nu är jag framme i New York. Sitter pa skolan och skriver, har en snäll rumskompis som lanar ut sin dator. Hon är fran Österrike som om jag büter ut bokstäver sa är det för att hennes tangentbord saknar nagra.

Resan har gatt mücket bra. För att aldrig ha flugit innan har jag klarat mig galant. Inte nagat fel nagonstans, är nästan lite imponerad av mig själv.

Sen jag kom hit till skolan har vi hunnit ha ett informationsmöte, mest om regler som gäller pa skolan. Jag har ocksa träffat mücket trevligt folk, bade fran Sverige och andra länder.

Imorgon drar lektionerna igang, det blir spännande att se hur dom blir. Har fatt reda pa att en tjej ska bo i samma lilla förort som jag i Philadelphia. En förort som bara har 4 500 invanare, det tücker jag e lite roligt. Vet dock inte vem denna tjej är än, men det ska jag ta reda pa.

Nu ska jag ta mig en välförtjänt dusch efter en lang dag, och sen väntar sängen!

Tack för idag!

PS. Maste bara tacka för alla hälsningar jag fatt bade pa sms och i det lilla rosa paketet, ni är söta allihop och jag kommer att sakna er alla väldigt mücket!


utvandrar-Ida

Sista dagen i Sverige..

Känns sjukt konstigt att skriva det. Nu har jag sagt hejdå till de flesta, jag tror att jag mer och mer börjar inse att jag verkligen inte kommer träffa någon på ett helt år. Än så länge är jag ganska lugn och nervositeten har inte lyckats ta kontroll över mig än. Även om den kommer så där ibland när jag tänker för mycket. Så jag ska inte tänka, det är nog nyckeln till att inte få sjuk hemlängtan!

Jag har sovit riktigt konstigt inatt, så jag har riktigt ont i nacken. Jag hoppas verkligen att det går över, inte alls roligt att ha ont där.

Idag blir det sista middagen med familjen på riktigt länge. Det blir inte julbord som jag och Zara önskade (tydligen svårt att få tag på julskinka så här års), men flygande jakob är nästan lika bra. Senare ikväll har jag bestämt mig för att se en svensk älskad klassiker, Parlamentet. Ikväll är det inga mindre än Johan Glans och David Batra. Det kan jag ju inte bara missa min sista dag i Sverige.

Efter Parlamentet väntar sängen, ska upp omänskligt tidigt imon. Vi ska åka senast halv fyra, vilket innebär att man måste vara uppe nån gång vid tre:/

Se och njut!




Var ligger landet där man böjer bananerna?

Haha, äntligen lyckades jag få dit en egen header. Vet inte hur många kvällar jag suttit och pillat med det! Men nu är den där och jag är glad.

Har nyss varit och hämtat ut mina dollar! Nu börjar det kännas att det är på riktigt. Tog mig samtidigt en promenad i solskenet, sjukt gött! Det blåste kallt dock, så jag fick lite ont i öronen. Men men, jag fick mig en cola iaf:)

Igår var jag också och hälsade på min söta lilla mormor. Sötare människa får man leta efter. Jag berättade att jag skulle åka iväg, och hon blev glad för min skull. Men hon vädjade att jag skulle komma tillbaka, och det lovar jag er alla att det kommer jag att göra. Hon var glad att hon slapp följa med, det hade hon inte orkat, och det förstår jag. Hon är trots allt 88 år gammal. 

Nu är allt förutom tvättning och packning färdigt inför resan. Tvättningen är på g, och packningen är lättast att ta efter tvättningen..

Jag vet inte hur många gånger jag lyssnat på denna låten idag, men jag blir pepp av den! Den ska jag och tvillingarna dansa loss till!



klippning, städning och julmusikalrepetition..

5 dagar kvar...

Som sagt bara fem dagar kvar. Den stora nedräkningen har börjat!

Idag klippte jag mig, kändes skönt att ha de gjort innan jag åker. Vet dock inte om jag blev så nöjd, ser själv knappt någon skillnad. Men det är ju iaf inte lika mycket slitet.

Annars har jag hunnit med att städa lite här hemma. Det blev dock skitigt lika snabbt igen eftersom vi har hantverkare som springer här med skor och spånskivor. Men det får helt enkelt vara lite skitigt.

Johan tjatade med mig på deras julmusikalövning. Pingstkyrkan i Osby sätter upp en julmusikal för andra året i rad. Jag medverkade förra året, men kan ju som sagt inte vara med detta året. Nu har jag iaf varit med på en övning, och visat mitt stöd:) Det var ändå skönt att jag gick dit, jag fick ju träffa Sarah Nelson. Hon ska inte vara hemma i helgen så därför var det bra att jag fick chans att säga hejdå idag. Hon har ställt upp som referens och kontaktperson, ja som lite allt möjligt. Gött, när folk ställer upp!

Sen var tanken att vi skulle brodera hemma hos oss efteråt, men så blev det inte. Vi fikade och sen pallade ingen, så vi struntade i det. Det blir att brodera i Hallen på fredag istället, då blir det förhopnningsvis också fortsättningen på Kenny Starfighter!

Nu måste jag göra vid mig om jag ska kunna ligga i sängen kl 12.

Tschüs!

Sista tisdagen i Hallen!

6 dagar kvar...

Det är helt stört att jag åker på måndag! Jag har nog inte riktigt förstått vad jag gett mig in på alls. Jag känner mig inte särskilt nervös, jag sover gott på natten och jag känner mig inte alls så emotional som jag trodde jag skulle vara. Det är först när man träffar folk och dom påpekar att det är nära som man tänker efter. Jag är iaf glad och tacksam över att jag inte är nervös och alldeles för känslosam. Det kommer säkert att komma, men jag är glad så länge det inte gör det.

Idag var sista tisdagen för mig i Hallen på vädigt länge. Hallen är en fritidsgård som Pingstkyrkan i Osby driver, där har jag spenderat väldigt många timmar. Det är främst därifrån jag fått mina timmar som jag behövde för att bli au pair. Men det var roligt att vara där. Jag, Zara och Johan nördade oss och satt och broderade hela kvällen. Det var ganska roligt även om jag var sjukt trött, trots att jag knappt lyft ett finger idag:P

Idag fikade vi hemma hos Johans mormor och morfar, det var trevligt. Förmodligen sista gången jag träffar dom på ett helt år. Det betydde nog en del för dom att vi kom och hälsade på en sväng. Igår var vi också bjudna hem till David och Anna. Dom bjöd på kvällsmat, och det var intressant att få prata om de lite djupare frågorna i livet.

Jag har också börjat med en ny grej, den heter "dags-för-ida-att-gå-och-lägga-sig-i-tid". Den började igår då jag hade som mål att gå och lägga mig innan 12. Det funkade nästan, låg i sängen halv ett. Men det var ändå ett stort framsteg för att vara jag:) Nu satsar jag stenhårt inför ikväll!



Philadelphia - mitt hem ett år framöver


Last week!

Hej hallå!
har varit lite seg på att uppdatera och för det finns ingen ursäkt mer än brist på saker att skriva om. Nu är det bara en vecka kvar och jag förstår nog inte alls vad jag gett mig in på.

Planen för veckan ser ut som sådan:
Måndag - kvalitetstid med Johan
Tisdag - Chilla, Johan och Hallen på kvällen
Onsdag - Klippning, chill med familjen
Torsdag -Tvätta och umgås lite med Johan på kvällen
Fredag - Hämta ut mina dollar, packa, umgås med Johan och familjen men också sista ungdomssamlingen
Lördag - ? Umgås med Johan, familj mfl?
Söndag - Sista dagen med familjen, god middag och packa de allra sista. Säga hejdå till Johan och familjen!

Måndag
- Mamma skjutsar ner mig till Köpenhamn och sen åker jag:)

De känns som att jag har koll på allt men de har jag säkert egentligen inte alls:P


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0